Hudcancer prognos
•
Hudcancer
Granskad av: Jan Lapins, överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset
Fakta
- Mellan 80 och 85 procent av alla med malignt melanom i huden botas.
- Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation.
- Basalcellscancer ger nästan aldrig metastaser. Praktiskt taget alla patienter botas.
Vad är hudcancer?
Hudcancer är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser i huden. Basalcellscancer (basaliom) är den vanligaste typen. Den cancerform som ökar mest är skivepitelcancer i huden. Den allvarligaste varianten av hudcancer är malignt melanom.
Symtom på hudcancer
Vanliga symtom på hudcancer är
- födelsemärke (nevus) som börjar växa, klia eller ändra utseende
- ny och växande pigmentfläck
- litet sår som läker men kommer tillbaka på samma ställe för att sen bli ett sår som inte försvinner
- fast och glansig knottra som lätt blir sårig
- fast liten rodnad eller blek knappformig förhårdnad i huden
- fjällig och skrovlig fläck som växer och blir tjockare
- akneliknande knottra som sakta växer till en rodnad.
Olika former av hudcancer
Den cancerform som är mest känd till namnet för många är malignt melanom. En anna
•
Skivepitelcancer förekommer såväl i huden som inom angränsande slemhinnor. Som nära basalcellscancer tar det utdragen tid till skivepitelcancer för att övergå ifrån förstadiet mot cancer. Hudcancer förekommer vid hudpartier liksom exponeras på grund av solen. Skivepitelcancer förekommer vanligtvis i underläppen, ansiktet alternativt på handryggen. Skivepitelcancer ger sällan upphov till metastaser, men man har dock konstaterat för att det existerar vanligare för att skivepitelcancer inom läppen utför detta.
Sjukdomsrisk
60–90 andel av varenda hudcancerfall förorsakas av solens UV-strålning. Skivepitelcancer kan även förorsakas från bl.a. exponering för arsenik, av strål- och cytostatikabehandling samt medicinering med medicin som försvagar immunförsvaret. Generna spelar även en roll vid uppkomsten av skivepitelcancer.
Symtom
Solkeratos är en förstadium mot skivepitelcancer: enstaka hudfläck såsom är rund, röd samt som ibland fjällar från sig. detta första tecknet på skivepitelcancer är vanligtvis en hudbristning med enstaka tydlig såryta, ett indikator på sprucken basalmembran. Skivepitelscancerns är vanligtvis 1–3 cm i diameter då den konstateras, dock om den inte behandlas kan förändringen växamärkbart samt tränga djupare ner inom vävnaden.
Diag
•
Vetenskap & hälsa
Malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer, går att bota om den upptäcks i tid. Om den däremot har hunnit sprida sig är chanserna till överlevnad betydligt sämre. Att då kunna ställa en korrekt prognos är viktigt men kan vara svårt.
Ett nytt sätt som bygger på att tumörer kan delas in i olika grupper beroende på vilka gener som är aktiva i tumörerna har visat sig lovande i att kunna bidra till säkrare prognoser hos patienter med spritt melanom.
Maligna, det vill säga elakartade tumörer uppstår först på ett ställe och bildar s.k. primära tumörer. Till skillnad från godartade tumörer börjar de så småningom, om de inte upptäcks i tid, att sprida sig i kroppen och bilda metastaser. Malignt melanom är inget undantag.
Svårt att ställa prognos
Primära melanomtumörer opereras bort och har de då inte hunnit sprida sig har patienten goda chanser att bli botad. Om tumören däremot har hunnit bilda metastaser är läget betydligt mer allvarligt. Då handlar det ofta om att kunna ge en så korrekt uppskattning av överlevnadstiden som möjligt. Något som inte alltid är så lätt med de metoder som finns att tillgå. Idag tittar man främst på spridningens grad, antal