Artrika vägar
•
En artrik vägkant är ett område vid sidan av vägen som har högre naturvärden och där det kan finnas skyddsvärda, hotade eller rödlistade arter. De artrika vägkanterna består ofta av ängs- och betesmarksflora som trivs i näringsfattig jord och som gynnas av slåtter.
De är viktiga livsmiljöer för många växt- och insektsarter som trängts undan från det moderniserade odlingslandskapet. Det som är skyddsvärt i en artrik vägkant kan vara enskilda hotade arter eller den samlade artrikedomen.
För att få kunskap om vilka vägsträckor som är artrika utför vi inventeringar med jämna mellanrum. Vid de sträckor som utpekats som artrika anpassar vi vägunderhållet samt genomför riktade åtgärder så att artrikedomen kan bevaras.
Vi anpassar slåtter för att bevara artrikedomen
Anpassad slåtter är ett exempel på åtgärd. Slåtter kan till exempel ske sent på säsongen för att säkerställa att blommorna har
•
Artrika v&#;g- och j&#;rnv&#;gsmilj&#;er
Sidoområden till vägar och järnvägar kan i sig själva vara livsmiljöer av värde för den biologiska mångfalden. Sveriges vägkanter täcker en yta lika stor som Öland. Där finns en rik flora av växter som har trängts undan från det övriga odlingslandskapet. Likaså har sandiga bangårdar och banvallar ofta en speciell flora och fauna.
Alléer är ett annat exempel på artrika miljöer knutna till transportinfrastrukturen och de har länge funnits i Sverige. De har planterats under lång tid, över hela landet och i skilda miljöer. Alléer är värdefulla ur många aspekter, både kulturhistoriska, estetiska och biologiska.
Trafikverket anpassar skötseln av och utvecklar artrika väg- och järnvägsmiljöer utefter infrastrukturen. Oersättliga livsmiljöer ska inte skadas av Trafikverkets verksamhet.
Vi skapar och tillför nya artrika väg- och järnvägsmiljöer utifrån rådande ekologi och landskapssammanhang. Det betyder att vi utformar infrastrukturens sidoområden så att den naturliga vegetationen ska kunna etablera sig efter de ekologiska förutsättningar som gäller för just det området.
Vi kan även gynna fåglar och fladdermöss genom att sätta upp holkar i s
•
Så arbetar oss med slåtter och röjning av vägkanter
Trafikverket har nationellt ställda kvalitetskrav och tidsplaner, som entreprenörerna följer för att utföra årlig slåtter och röjning på rätt sätt. detta är entreprenören som planerar och lägger upp sitt arbete utifrån ställda krav för för att hinna slå alla vägar i rätt tid.
Vägområdet slås två gånger om året. Första gången slås enstaka smalare remsa från vägkanten och andra gången återstående yta upp till ca tio meter från vägkanten inom vägområdet. Arbetet påbörjas i juni och bör vara tydligt i slutet av augusti för större vägar, samt i slutet av september för mindre vägar. enstaka av huvudanledningen till för att slå vägområdet är för att öka sikten och trafiksäkerheten för trafikanterna, med anledning av detta kan oss inte vänta tills varenda blommor äger blommat över utan slår vägområdet innan. Det finns dock vissa undantag nära så kallad