Gödande växtnäringsämnen
•
Övergödning och läckage av växtnäring
Vad vi väljer att äta spelar roll
Kött- och mjölkproduktion kräver högre insatser och ger större växtnäringsförluster per kilo producerat livsmedel än växtproduktion. En stor del av jordbrukets ammoniakutsläpp har sitt ursprung i djurproduktionen. Ammoniakutsläppen kan leda till kvävenedfall som har en övergödande effekt. Kött- och mejeriprodukter innehåller dessutom höga halter kväve och fosfor som reningsverken inte helt klarar av att rena bort. Vad vi väljer att konsumera och hur mycket vi konsumerar av ett enskilt livsmedel har därför stor betydelse för mängden växtnäring som når våra vatten. All matproduktion innebär dock stora flöden av fosfor och kväve som ger växtnäringsförluster på vägen. Skulle jordbruksproduktionen minska i Sverige kan det innebära att miljöproblemen istället flyttar utomlands.
Klimat och produktion påverkar
Klimatet har en stor inverkan på hur mycket växtnäring som läcker från jordbruket. Ökad nederbörd gör att mer jord och växtnäring transporteras till haven med älvar och åar. Nederbörden varierar mycket mellan olika år, och därför kan det vara svårt att se effekterna av de olika åtgärder som görs för att mi
•
Växtnäring
Växtnäring är dem näringsämnen likt växter behöver för för att kunna fullfölja sin livscykel. Nästan varenda växter existerar autotrofa samt behöver därför bara växtnäring i mineralform, dvs oorganiska näringsämnen. Dessa förekommer ofta i jonform, som existerar ett grundämne med överskott eller underskott av elektroner. Växtnäring är kapabel delas in i makronäringsämnen och mikronäringsämnen.
Makronäringsämnen
[redigera | redigera wikitext]Till makroämnen räknas kol, väte, syre, kväve, kalcium, kalium, svavel, fosfor och magnesium. Växterna behöver dessa ämnen i stora mängder samt koncentrationen inom växten anges därför i&#;% eller gram ämne per kilogram torr biomassa.
I naturen existerar oftast kväve och fosfor de makronäringsämnen som växterna lider maximalt brist vid. Det existerar därför såsom oförsiktig kväve- och fosforgödsling av jordbruksmark lätt ger utlakning samt leder mot övergödning från sjöar samt hav.
Mikronäringsämnen
[redigera | redigera wikitext]Till mikronäringsämnen räknas mangan, järn, koppar, bor, klor, molybden samt zink. Dessa ämnen existerar livsnödvändiga på grund av växten, dock behövs bara i små mängder. ifall det finns för höga koncentrationer inom marken förmå det ge toxiska effekter på växterna. De
•
Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet. Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen – som slutligen hamnar i havet. Utsläppen kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier.
Hur påverkar övergödning växter?
När vatten rör sig genom marken, eller rinner på ytan, följer en del av växtnäringen med. Det mesta tas upp av grödorna, men en del hamnar nedanför rotdjupet där den inte kan nås av växtrötterna. Växtnäringen förs istället vidare till grundvatten, diken och vattendrag och hamnar till slut i sjöar och hav.
Varför blir sjöar övergödda?
De mänskliga verksamheter som bidrar till övergödningen är framför allt jordbruk, avlopp och reningsverk, men även industrier, skogsbruk, vägtrafik och sjöfart. Extra näringstillförsel kan också ske genom så kallad internbelastning då gammal näring, som tidigare varit bunden i sediment, frisätts.
Vad händer med fiskarna i övergödda sjöar?
Övergödningen är det överskuggande problemet
Där medför mer fisk att algblomningarna ökar. – Så länge inte övergödningssituationen förändras kan vi förv