När antogs deklarationen om de mänskliga rättigheterna
•
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, officiellt allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,[1] antogs av FN:s generalförsamling i Palais de Chaillot, Paris. Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Enligt Guinness rekordbok är dokumentet det enskilt mest översatta dokumentet i världen.[2] Det består av 30 artiklar med generalförsamlingens syn på mänskliga rättigheter. Deklarationen är en del av internationella regelverket för mänskliga rättigheter vilket är en ofullständig samling dokument där gällande folkrätt kodifieras, som tillkom [3]
Deklarationen antogs i generalförsamlingen den 10 december med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka. De som röstade blankt var Jugoslavien, Polen, Saudiarabien, Sovjetunionen, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Ukraina och Belarus.
Struktur och innehåll
[redigera | redigera wikitext]Deklarationens underliggande struktur i infördes i ett andra utkast som utarbetades av René Cassin. Cassin arbetade utifrån ett första utkast, som utarbetades av John Peters Humph
•
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
Läs hela förklaringen, enstaka artiklar eller en förkortad version
Här nedanför kan du läsa FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i sin helhet. Texten är uppdelad i olika stycken eller artiklar. Med knapparna nedan kan du hoppa direkt till en artikel.
Du kan också läsa en förenklad och förkortad version av texten här.
Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,
Eftersom ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska gärningar som har upprört mänsklighetens samvete, och då skapandet av en värld där människorna åtnjuter yttrandefrihet, trosfrihet och frihet från fruktan och nöd har tillkännagivits som folkens högsta strävan,
Efte
•
FN:s allmänna förklaring om dem mänskliga rättigheterna
30 artiklar
Den allmänna förklaringen består av 30 artiklar likt gemensamt uttrycker de primär och universella fri- samt rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant vilket alla besitter rätt mot, som frihet och träning, och sådant som varenda har korrekt att existera fri ifrån, som slaveri och tortyr. Det existerar den inledande universella förklaringen om för att det finns grundprinciper från odelbara rättigheter som gäller för varenda och liksom världens stater gemensamt bör leva upp till. Förklaringen är ett gemensam viljeyttring och en moraliskt beslut av världssamfundet, som inte är juridiskt bindande. Förklaringen utgör däremot utgångspunkten för flera juridiskt bindande fördrag, konventioner och traktat. Förklaringen utgör grunden inom det internationella arbetet tillsammans med att övervaka de mänskliga rättigheterna inom världens stater.
Förklaringens uppkomst
Efter andra världskriget fanns det enstaka stark vilja att vid internationell nivå skapa enstaka gemensam överenskommelse om universella och odelbara rättigheter således att liknande övergrepp ej skulle behärska ske inom framtiden. FN:s generalförsamling antog den 10 månad en allmän förklaring angående